Inget alls, befinner si nog det sjalvklara svaret idag. Skad for hundra ar efterat konstruerades bade vetenskaper och kameror pa premissen att utsidan skvallrar ifall karaktaren. Det fragar sig forfattaren Boel Gerell inom denna uppsats.
– Men checka, uppge grima kompis samt sta sig fram mobilen odla att mi amna se redig. Kolla gallande hans ogon, kolla blicken. Vad anse n? Ar saken da ej f… konstig?
Och hur fria befinner si vi no a saken dar forestallningen idag?
Gubbe i mobilens Tinder-app star lutad til nagon dorrpost ino nagot sasom skulle kunna befinna ett badrum. Bruten armens aspek att doma har han tagit bilden personligen. Det befinner sig nago selfie.
– Alltsa mig ingen anin, fortsatter grima frande. Forst tyckte sjalv att han varje absolut acceptera, andock nu… hur sa anse ni? Det befinner sig nat tillsammans munnen likas. Nat… spant.
UPPSATS: Detta ar ett skrif darborta skribenten reflekterar ovanfor e materia eller en alster
Samt sjalv titta, bojer mej narmare sam zoomar med pekfingret och tummen in ino ansiktet tills blott flimrande pixlar aterstar.
Personligen undrar mi snarare kvar varfor mannen iscensatt sig solo i det vackraste thai kvinnor i USA skarpa sam kanske misskladsamma ljuset ino badrummet, men det sager sjalv ej. Hurdan skulle mig jag forete gallande nagon dejtingsajt saso Tinder eller Happy Pancake med endast tv vinklar till centrum forfogande? Hurdan skulle centrum anlete beskada ut uppforstorat mo makroformat emella tummen sam pekfingret gallande ett cafebord mellan ett pa vanner? Sam hur sa anser i sjalva verket nagon blick, nagon gap alternativt e utseende overhuvudtaget forsavitt personligheten samt egenskaperna hos nagon person?
1921 togs initiativet mo en i synnerhe rasbiologiskt institut inom Uppsala, som skulle forska exakt det ha. Mirakel chefskap fran rasbiologen Herman Lundborg mattes och dokumenterades utseendet hos 100 000 svenskar for att finna de specifika fysiska berusad saso union dem sasom agnade sig at ”alkoholism, kriminalitet, sinnessjukdom sam vanart” saso det hette saken da gangen. Inte endast blicken och munnen inte med samt kakbenets gestaltning, langden villi skallen samt avstandet mellan ogonen sas spela rol stav manniskors benagenhet att uppfor dalig. Igenom att separera dom oonskade individerna skulle kar klara av begransa deras potentia att bringa barnunge samt pa sikt foreta sig av tillsammans alla daliga folk. Ett manniskosyn saso lag inom tiden och som skulle fa fasansfulla foljder inom 30- sam 40-talets Europa. Sam sasom vidstrack postum andra varldskrigets forliden fick konsekvenser samt inom folkhemmets Sverige, darbort delar utav befolkningen tillsamman saken da socialdemokratiska ledningens goda hagkoms tvangssteriliserades darfor att icke forsla sina odl kallat ”undermaliga” anlag fortsattningsvis.
Bortom tanken forsavit det speciella ”forbrytarutseendet” samt iden att vissa manniskor fods saso brottslingar stod italienaren Cesare Lombroso som mot slutet av 1800-talet lanserade iden om att ratt kriminella i hogre grad an andra manniskor liknade apor. Dom hade lutande panna, kraftigt kakparti, hoga kindben sam langa aplika armar. Fallenheten darfor at bega forseelse kraftig alltsa inom generna samt varje nedarv och kunde foljaktligen ej ”botas” vare sig igenom bestraffning alternativt skotsel. Enda sattet att anlanda mo korrigera med brottsligheten varje att eliminera brottslingarna. Medan gavs likheter emella forbrytarna samt dom odla kallade genierna, sasom aven tillhorde foruto sam saso i sin genialitet ansags uppvaga gallande gransen emellan briljans och vanvett. Bagg grupperna hade enligt Lombrosos studier sallsyn stora hjarnor.
Lombrosos ideer ansags mirakel sin tidrym nydanande och progressiva samt inspirerade bland ovrig svenska forfattarinn som Selma Lagerlof sam August Strindberg. Strindberg odlade dartill aktivt bilden itu sig allena som en motsagand sam oberakneligt ljushuvu, pa en gang en overmanniska samt en uppkomling, mentalt oberaknelig och farlig forut avta antagonist.
Liksom Lombroso var Strindberg synnerlige inte tillgangli fran relationen mellan manniskors utseenden sam deras invarte egenskaper. I sina undersokning anvande han sig bruten saken dar emeda nya och spirande fotokonsten sasom han ansag hade potential att utover den rena dokumentationen bilda ett metafysisk vagguttag tillsamman objektet. Ihop tillsamman fotografen Herman Anderson konstruerade han 1906 nagon kamera saso han kallade Wunderkamera.